Kapitel 9

En hemsk natt

”Det var torsdagen efter begravningen. Kl. var 22.00 jag skulle precis sova. Så hörde man krossande och någon som skrek så jag sprang in i köket där mamma satt. Pappa var på väg ut och upp där Jacob och Savannah bor. Vi tre var väldigt oroliga i fall det hänt Jacob något för Savannah var inte hemma för hon jobbade natt på vårdhemmet i Forks. Jag försökte övertala mamma att jag skulle få följa med. Men hon visste att jag inte klarat att se Charlie ligga död på golvet så hon visste att jag inte skulle klara av att se om det var Jacob som skulle ligga död på golvet. Mamma gjorde lite te för att lugna våra nerver. Teet tog bara 2 minuter sedan var det klart. Då tog mamma fram glas och lite socker till mig – jag kan inte dricka te utan socker men mamma dricker bara te utan socker. Precis när mamma ställt glaset framför mig ringde telefonen, jag tog den och såg på displayen att det var pappas mobil nummer så jag tryckte på svara och högtalarknappen.

’Det är Alice’, sa jag lite försiktigt.

’Ring Savannah och säg åt henne att komma hem. Jacob är skadad och jag och Victoria har redan ringt 112 så ambulansen är på väg.’ Sa pappa så lugnt han kunde.

’Visst’, hann jag bara svara innan pappa la på.

’Gumman ringer du Savannah så tittar jag hur det går där uppe? När Savannah kommer så ska hon gå in till oss och lugna sig först. Efter du ringt Savannah går du ner och väntar på henne och tar upp henne och har koll på dina syskon. Okej?’ Sa mamma stressat medan hon satte på sig en morgonrock och skor.

’Visst’, sa jag rusande in i mitt rum efter min telefon. Där hade Savannah lagt in numret till vårdhemmet i fall något skulle hända. Då hade jag bara skrattat åt det men nu visade det sig att det var nödvändigt. Jag letade upp numret och tryckte på gröna luren.

Efter två signaler svarade en gammal tant. ’Forksvårdhem, Cindy.’ Cindy hade jag träffat en gång. Hon var en snäll, kort och knubbig liten tant.

’Hej Cindy, det är jag Alice. Kan jag få prata med Savannah lite fort.’

’Åh… hej Alice. Visst har något hänt?’ Frågade hon med han ropade i högtalarna efter Savannah Monroe. Efter bara 5 minuter så kom Savannah.

Jag hörde henne flämta i bakgrunden. ’Har något hänt?’

’Jag vet inte Alice ville prata med dig om något viktigt.’ Sa Cindy och sträckte luren till Savannah.

’Vad är det Alice?’ Frågade Savannah lite lugnare när hon fått luren.

’Du måste komma hem, det har hänt något med Jacob. Jag vet inte vad men… bara skynda dig hem.’

Jag fick inte mer sagt för sedan var Cindy tillbaka i luren. ’Savannah är på väg men vad är det som hänt egentligen. Savannah prata så snabbt så jag hörde inte vad hon sa.’

’Det har hänt något med hennes pojkvän Jacob.’ Svarade jag för att skynda på samtalet lite.

’Jaha, a men hejdå det är ett till samtal som väntar så jag måste gå. ’

’Okej, hejdå Cindy.’ Svarade jag och la på. Jag gick in i Jim och Tims rum och sedan Heathers rum för att titta att dem sov och det gjorde dem så jag skyndade mig att klä på mig ytterkläder och tog en nyckel och gick ut och låste. Sedan skyndade jag mig ner för trappan. Fast jag visste att det skulle ta tid för Savannah att komma hit. För om man körde riktigt snabbt – vilket hon antagligen skulle göra – kunde det ta ca 10 minuter att komma till vårt hus.

Efter ca.12 minuter kom en liten vi gammal bil och parkerade framför huset och ur bilen klev Savannah helt upphetsad. Så jag fick lugna ner henne för att få inne henne till oss istället för att hon skulle springa upp till deras lägenhet. När vi kom in så satte jag på en ny kanna te för det andra teet hade kallnat. Efter ca.2 minuter igen så var teet klart. Så jag gjorde iordning hennes te och gick sedan ut i vardagsrummet och satte mig bredvid henne. Vi satt helt tysta i 10 minuter förutom när Savannah fråga varför hon inte fick träffa Jacob. Och jag svarade samma sak hela tiden, att om hon skulle göra det kanske det skulle bli som när Silla såg Charlie ligga död på golvet fast ännu värre eftersom hon är känslosammare. Men efter 10 minuter hörde vi ambulansen utan för och då hade Heather blivit väckt och kommit upp.

’Vad är det som händer?’ Frågade hon.

’Kom gumman och sätt dig här.’ Sa Savannah och klappa på platsen bredvid henne. Heather gjorde lydigt vad hon blivit tillsagd och satte sig bredvid Savannah. Savannah ställde ifrån sig te glaset och sa: ’Ambulansen är här och hämtar farbror Jacob för han mår inte så bra.’

’Har han blivit sjuk?’ Frågade Heather.

’Jag vet inte riktigt, vi får se det sen. Svarade Savannah med en lugn röst. Jag hade aldrig stött på någon som hade så här bra hand om barn som Savannah. Hon kunde få dem helt lugna fast dem var jätte oroliga eller jätte rädda.

När ambulansen åkt iväg kom mamma upp och berättade att pappa hade åkt med Jacob till sjukhuset och att det hade varit någon som hade knivhuggit honom flera gånger på olika ställen. Efter hon berättat det såg hon Heather ligga sova i soffan med Savannahs lår som kudde.

När jag såg att hon tittade på Heather skyndade jag mig och säga: ’Hon vaknade när ambulansen kom’

’Okej, jag går och lägger henne i hennes säng då.’ Svarade mamma och gick och tog Heather och sedan gick in i Heathers rum. Och när mamma kom ut erbjöd hon Savannah och sova hos oss. Savannah tackade artigt ja. Så när vi druckit upp vårt te gick vi och bäddade till Savannah. Hon vi fick låna pyjamas av mamma fast den var lite för stor. Vi gick och la oss och prata, vi prata om massa olika.

Kl. 05.30 och då gick Savannah också upp och frågade om jag ville ut och springa med henne. Jag svarade ja. Så jag satte på mig min joggingdress och så gick vi upp till henne och bad polisen att få hämta hennes joggingdress. Efter en stund gick dem med på att vi fick gå in och hämta hennes joggingdress. Men dem bad oss också om att efter vi gjort oss klara att komma tillbaka för dem ville ställa några frågor. När vi hämtat joggingdressen gick vi hem till mig så kunde hon klä på sig. Såklart var hon väldigt snabb på att klä på sig. Hon var klar efter bara några minuter och så skrev jag en lapp om att jag och Savannah var ute och sprang. Savannah hade tydligen vart ute och sprungit varje morgon i några månader så hon var i väldigt bra form. Jag däremot var väldigt dålig form för jag bara sprang i skolan på idrotten ibland så Savannah fick ofta vänta på mig.

En gång när Savannah vänta på mig så sa hon. ’Jag hade tänkt hälsa på Jacob idag men jag vet inte om jag klarar det ensam.’

’Du kan vänta tills jag kommer hem om du vill för då kan jag följa med dig.’ Svarade jag så gott jag kunde för det kändes som om jag skulle spy

’Skulle du vilja det? För du vet att jag kan bli ett vrak när jag ser honom ligga där.’

’Jag vet men jag vill hjälpa dig så det är självklart jag följer med.’

’Tack!’

’Det var så lite. Kom igen nu, nu så springer vi sista biten.’

’Visst.’ Sista biten sprang vi under tystnad och när vi kom hem så gick vi upp till Savannah där polisen var. När vi kom upp så stod polisen som bett oss att komma tillbaka och svara för några frågor stod där och vänta på oss. Och han sa: ’Jag trodde ni rymt.’

’Hej, jag är Savannah Jacobs flickvän och det här är vår granne Alice.’ Sa Savannah som inte förstod skämtet.

’Okej, kom in så pratar vi lite.’ Sa polisen och gick in genom dörren och efter kom Savannah och sist jag. ’Sitt ner.’ Polisen pekade mot soffan som han satte sig själv i. ’Savannah vart var du när allt hände?’

’Jag var och jobbade på vårdhemmet här i Forks.’ Svarade Savannah.

’Okej, vart var du när allt hände?’

’I mitt rum och skulle precis sova.’ Svarade jag.

’Okej, vem var det som ringde dig Savannah?’

’Det var jag’, svarade samtidigt som Savannah pekade på mig. ’Kommer det här ta långt tid för jag måste gör i ordning mig så jag kommer i tid till skolan.’

’Ja förstås’, sa han samtidigt som han skrev på en lapp. När han skrivit klart gav han mig lappen och sa: ’Ge den till din lärare så förstår hon nog.’

’Det är egentligen en han men visst. Men tänk om han inte tror mig?’

’Då får du ringa Savannah så kommer jag till skolan och förklarar.’

’Coolt, ja men fortsätt med frågorna nu.’

’Okej, eh… jag har inte direkt fler frågor men vi tror inte någon kom in för att skada Jacob vi tror att någon gjorde inbrott men då vaknade Jacob.’

’Vad i… Är något stulet?’ Frågade Savannah.

’Vi vet inte riktigt men du kan få gå runt och titta att allt är kvar och du’, sa han och vände sig mot mig, ’hinner du till skolan i tid?

’Nej jag hinner inte till skolan i tid, den började för 5 minuter sedan.’ Kontrade jag.

’Oj, vi har pratat i 45minuter. Men du gå och fixa dig och gå till skolan och lämna lappen.’

’Okej, hejdå Savannah vi ses efter skolan.’ Sa jag medan jag gick mot dörren.

 Precis innan jag stängde dörren hörde jag Savannah ropa avlägset hejdå. När jag stängt dörren sprang jag ner till mig och när jag kom in så sa. ’Var har du varit? Eller tog det såhär lång tid att springa?’

’Nej det gjorde det inte. Efter vi sprungit var vi upp till polisen som ville ställa några frågor så nu sa jag göra i ordning mig och sedan dra till skolan.’ Svarade jag och gick in i duschen.

’Jag gör i ordning din frukost så att den är klar när du kommer ut.’

’Tack mamma!!’ Det var skönt med en dusch, det svalkande vatten som rann ner för min nakna rygg. Efter jag stått i dusch i ca 20 minuter sa mamma att jag måste skynda mig till skolan. Så jag blev tvungen att stänga av vattnet – vilket var lite svårt eftersom jag var blöt om händer och dem halkade lite men jag lyckades. Jag klev ur duschen och lindade in håret med en handduk för att det skulle torka snabbare och så torkade jag min kropp med en annan handduk. Medan jag torkade mig började jag sjunga på Cherry bomb av bandet the Runaways. Jag hade hört den första gången i filmen the Runaways som Kristen Stewart spelar Joan Jett i. När jag torkat mig började jag klä på mig. Och när jag lätt tröjan falla ner över min kropp skrek jag högt ’I’m your ch ch ch ch ch cherry bomb cherry bomb cherry booomb.’ Det var min favorit låt och det hade varit sedan jag hörde den för första jag hört den. Men Dakota som sjöng den i filmen the Runaways. När jag klätt på mig allt borstade jag håret lite snabbt och gick ut i köket där mamma stressade runt. Så jag satte mig vid matbordet där mamma hade dukat fram pannkakor med lönnsirap och äggröra med bacon och apelsinjuice. Det var jätte gott men tyvärr kunde jag inte sitta och njuta av den eftersom jag hade bråttom. Så när jag ätit klart borstade jag tänderna och sedan satte jag på mig jacka och skor. Efter det gick jag till skolan och jag hann precis i tid. Tyvärr så var jag i samma grupp som Rachel i ett grupparbete på den lektionen. Hon fortsatte berätta för mig att jag borde dumpa Brook om jag vet mitt bästa. Men jag lyssnade inte jag kunde bara undra hur Jacob mådde och om något blivit stulet. Dagen gick ganska fort förresten av lektionerna hade jag med Brook så då vågade inte Rachel komma med sina varningar. Det var skönt och Brook är så snäll och bryr sig om andra.

Efter skolan kom jag hem och gick in för att lämna min väska och då ropade mamma på mig. ’Alice kan du komma en stund?’

’Visst men bara en snabbis för jag ska åka med Savannah till sjukhuset till Jacob.’ Sa jag och gick in i köket och där satt polisen vi pratat med i morse, en till kvinnlig polis, mamma och en förstörd Savannah. ’Savannah vad har hänt? Blev jag tvungen att fråga.

’Jag sa ju det hon kan inte gjort det för hon vet inget om det.’ Sa Savannah gråtande.

’Hon kan låtsas.’ Sa den manlige polisen.

’Vad har hänt?’ Blev jag tvungen att fråga.

’Det har blivit lite stulna grejer från Savannah och Jacob.’

’Vad?’

’Lite olika t.ex en dyr Twilight-samling.’

’Ni tror att det var jag?’ Sa jag förskräckt. ’Men skulle jag klara av att slå ner Jacob? Har ni hittat några bevis.’

’Ja’, sa den kvinnliga polisen som inte yttrat ett ord i hela konversationen och så tog hon fram Savannahs Twilight-samling, ’den här hittade vi i ditt rum.’

’Men… jag har inte tagit den. Det vet du.’ Sa jag och tittade skuldmedvetet på Savannah.

’Jag vet men dem tror inte på mig eftersom sakerna låg i ditt rum. Så nu vill jag att du ser mig i ögonen och säger att du inte tagit sakerna och slagit ner Jacob.’

Jag såg henne i ögonen och sa. ’Jag har inte tagit sakerna och slagit ner Jacob.’

’Jag sa ju det hon kan inte ljuga för mig sådär det har hon aldrig kunnat.’ Savannah la en betoning på aldrig. ’Ni kan ju åka och fråga Jacob vad han såg.’

’Vi hade tänkt göra det efter det här.’ Sa den manlige polisen och såg lite nervös ut över att han inte gjort sitt jobb ordentligt.

’Ja men har ni något mer att göra här?  Hon säger att hon inte gjort det eller hur? Så åk och fråga min man vad han vet.’ Sa Savannah argt.

’Vi ska men jag vill fråga dig en sak först. Om du inte tror att det är Alice som är tjuven vem tror du är det då?’ Svarade den kvinnliga polisen eftersom den manliga fortfarande var för nervös för att prata med Savannah igen.

’Jag tror att det är haggan som bor granne med mig och Jacob.’ Svarade Savannah lite argt men lugnare.

’Okej men efter vi pratat med din fästman ska vi prata med henne. Men nu åker vi till sjukhuset.’ Sa hon och ställde sig upp och skulle säga åt sin kollega att komma men då hade han redan flugit upp av glädje att han fick lämna det här dårhuset. ’Miss Monroe vi kommer hit efter så kan min kollega här skjutsa dig till sjukhuset så du får träffa din man.’

’Men då ska Alice med för hon är lika orolig om honom som jag.’

’Okej men då kommer min kollega stanna kvar så att det inte blir några hot.’ Svarade den kvinnliga polisen och Savannah svarade med en dödlig blick som såg ut som ’hon skulle aldrig göra det blick.’ Men den kvinnliga polisen såg inte det för då hade hon precis stängt dörren.

’Dumma poliser.’ Muttrade hon för sig själv när hon återvände till köket.

’Du Savannah dem sa att dem skulle prata med din fästman?’ Frågade jag.

’Ja jag kan väl lika gärna berätta jag och Jacob är förlovade.’ Både mamma och jag stirrade häpet på Savannah.

’När blev ni det?’ Lyckades jag klämma fram.

’För några veckor sedan men då så flyttade Victoria in, du fyllde år och Charlie blev frisk så jag vill inte förstöra allt och berätta för er.’

’Det skulle inte förstöra något!’ Utbrast jag argt. ’Vi skulle bara bli ännu gladare.’

’Det var det Jacob sa.’ Sa hon och tittade ner som om hon skämdes och så rann det några tårar från hennes kind.

’Det gör inget vi förstår den snälla omtanken gumman.’ Sa mamma och satte sig bredvid och kramade en gråtande Savannah medan hon gav mig en små irriterad blick. Ibland kändes det som mamma gillade Savannah mer än mig, men nu visste jag att jag vart dum så jag lämnade dem i fred. När jag kommit in på mitt rum stängde jag dörren och började gråta. Det kändes som om jag grät för allt, för Rachel som var så dum, för Savannah som satt och grät hos MIN mamma, för hur dum jag var mot Savannah fast hon sagt att jag inte stulit något fast bevisen pekade åt annat håll. Jag grät oavbrutet när Savannah knackade på dörren och frågade om jag skulle med till sjukhuset, jag hade lust att be henne sticka åt helevetet. Men jag ville faktiskt träffa Jacob så jag svarade ja tack.  I bilen var det en iskall tystnad för jag var fortfarande sur på Savannah fast jag visste att jag inte hade någon anledning och varje gång hon frågade något fick hon ett iskallt svar.

När vi var framme så gick vi in på sjukhuset där en polis väntade precis som dem sa. Det var den manlige polisen som blivit livrädd för Savannah tidigare idag. Han följde med oss upp till Jacobs rum men han stannade utanför. När vi hade stängt dörren om oss märkte Jacob oss för han var helt inne i en match.

’Hej äntligen kommer ni och hälsar på. Ingen polis med er? Dem sa att det skulle komma en med er’ Sa han när han märkte oss.

’Det är han, han är utanför i fall det blir något våld.’ Svarade Savannah irriterad över att en polis var med.

’Haha, ja jag hörde att Alice slog ner mig.’

’Ja så du borde börja träna igen eftersom du fick stryk av mig.’ Det var så lätt att vara sig själv med Jacob.

’Ja, jag borde nog börja med det när doktorerna släpper ut mig från det här fängelset.’ Så slog han på väggen.

’Men nu ska du tänka på att bli frisk och inte slå på saker.’ När man såg på hennes ögon så såg man att hon menade allvar.

Men såklart så tog han det inte allvarligt alls. ’Ja jag ska vara lugn tills jag blir frisk för efter det ska jag slå sönder hela sjukhuset så får jag sitta i fängelse med Alice.’ Skrattade han och då fick han en blick som kunde ha dödat honom direkt om blickar hade kunnat döda. Det var riktigt skojj att se dem diskutera för Savannah tog det ofta på blodigt allvar medan Jacob bara skoja hela tiden. Han tog aldrig hennes blickar eller signaler på något annat sätt på allvar.

Fast sedan försökte han låta allvarlig och sa: ’Jag lovar att vara lugn älskling.’ Han tog hennes hand och såg väldigt förvånad ut. ’Du har ringen på dig.’ Vilket var ett konsternerande och ingen fråga men Savannah valde att svara ändå.

’Ja när vi pratade med poliserna så avslöjade dem att vi var förlovade så jag gav upp att hålla det hemligt. Just därför ska vi ha fest för det när du blir frisk eller ja när dem beräknat att du får åka hem.’

’Oj jag tror jag måste stanna på det här fängelset lite längre än väntat gumman så ni får nog ha festen utan mig.’ Så blinkade han till mig och jag visste att han försökte komma undan så han slapp klä upp sig.

’Jacob erkänn Savannah fixar något så att du ändå måste klä upp dig till det.’ Skrattade jag.

’Men Alice.’ Han lät som en liten unge som inte fått en klubba när man gått förbi en godis affär. ’Jag höll ju på att slippa undan ju men såklart så sabbade du ju.’

’Älskling Alice har rätt du skulle inte slippa undan så du kan sluta klaga för om det händer något så att du inte kan komma hem då så skjuter jag upp det.’ Sa Savannah lite uppmjukad av Jacob.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu har jag bytt blogg till http://thirteenitis.blogg.se <3 besök den gärna :) ...

Idag hade jag och Adina tagit ledigt sista timmen för vi skulle till uppsala och hämta biljetter till Stockholm Twilight fanevent. VI FICK BILJETTER, Jag tog två och Adina tog två. För Malin och en släkting till mig ska med. Vi kommer ha det bäst och...

Idag så såg jag filmen älska mig och en sak bara den var JÄTTE sorlig. Synd bara att vi såg den i skolan annars skulle jag gråtit mer man kan ju inte direkt tro det eftersom jag grät hur mycket som helst då men iaf. Den var bra ycker och jag rekomend...

Idag har vart en skön skoldag och lite stressigt för på no:n hade vi ingen lärare och såg på någon no film. Sedan så hade vi Svenska då såg vi en film, Älska mig. Efter lunchen så hade vi språk val efter det skulle vi sluta. När klockan var 13.05 så ...

Idag så på hemkunskapen så hade vi först ingen lärare men de lyckades hitta en vikarie. Jag, Malin och Adina är liksom duktiga att ha för mycket salt i brödet men idag hade vi inte det, vi hade det i maten ist. Haha, sedan skulle vi ju göra vitlökssm...